I'm a bit slow, I figured that most of the people who would read my blog were from Sweden, but I saw that some people who viewed my blog were from different countries..
So IF there's anyone who wants to read my blog but doesn't know swedish, I would gladly start writing in english instead.
Just comment on this post if that sounds interesting, otherwise the coming posts will all be in swedish.
I will be checking in on this post every now and then to see if there's any interest.
Until next post..
Bye <3 marre="" p="">
tisdag 30 september 2014
Höst = dystra tider
Hhhh, att det aldrig tar slut på problem och saker att oroa sig för..
Jag tänker inte gå in på exakt vad det är som är problemet den här gången för jag orkar inte, ni är inte intresserade av det och det har inget med er att göra.. så..
Men, i alla fall, vad för problem det än är, vems problem det än är så hamnar de på mina axlar och tynger ner mig. Det handlar inte ens om mig egentligen utan det handlar om personer i min närhet, har de problem så har jag problem, jag funkar så.
Har en kompis kärleksproblem så bekymrar det mig och jag mår dåligt för att jag vet att hon mår dåligt, det är oundvikligt.
Men varför är det så? Varför tar jag på mig allt? Det är väl inte min uppgift att lösa deras problem egentligen? Nej, MEN jag ser hellre att JAG går och grubblar på problemen än att de gör det.
Så nu när det är höst blir alla deppiga, till och med jag, och jag fortsätter grubbla över andras problem och deppar ner mig själv ännu mera.. När ska jag sluta med att försöka lösa allas problem? NÄR?!
Har jag inte egna saker att oroa mig för? Har jag inte något bättre för mig än att försöka hitta lösningar på allt som egentligen inte har med mig att göra?
Det stör mig otroligt mycket, men jag verkar inte kunna sluta med det ändå...
Men jag tror ändå folk tycker om mig lite just därför, därför att jag bryr mig så mycket om hur de mår och märker de små tecken de ger som visar att något inte är riktigt rätt.
Det är en teori från min sida dock, inte något bevisat.
Men vi går vidare.
Idag for vi på en mjölkgård med skolan och fick se så sjukt söta kalvar (hade jag haft en bild så hade jag lagt upp den) och massa söta kor! De var verkligen hur söta som helst! Vissa kanske tycker att kor och får inte är lika söta som till exempel katter och hundar, men när man väl har börjat vara nära kor så ser man verkligen hur söta de är! Jag tyckte inte att kor var speciellt söta innan jag började på att naturbruksgymnasium, men nu tycker jag att de är hur söta som helst!
Haha, nu snöade jag in på kor vilket inte riktigt var min mening, menmen.
Imorron ska vi gå en stig uppför ett berg, jag kommer vara helt slut i slutet av dagen och jag kommer nog somna rätt gott efter det också, men det ska bli ganska kul antar jag. Bara vi får god lunch så är det lugnt :)
Nånting mer...
Just ja, jag ska eventuellt till en sjukgymnast på fredag för att försöka träna upp en muskel i min rygg som inte riktigt vill funka/görontsomfanhelatiden, så det blir nog bra.. Jag kanske ska förklara lite runt det förresten..
I juni det här året så började jag få ont i sidan på ländryggen på vänster sida, vissa nätter var det så illa så att jag skrek/grät, så vi for till den närmsta vårdcentralen för att kolla upp det.
Vi kom dit och sköterskan kände lite och sa att det var en muskel som nog var inflammerad och att jag skulle varva vila och motion och äta inflammationshämmande värktabletter regelbundet för att hålla en jämn nivå av smärtstillande i blodet hela tiden. Följde hennes råd.
Nu, i september, hade värken ännu inte gått över så jag gick till min skolsköterska som höll med om att det var en muskel som inte riktigt ville som jag men att det inte var något att vara jätteorolig över. Så hon rekommenderade att vi kontaktade en sjukgymnast för att få ett träningsschema för att kunna träna upp muskeln. Så nu ska vi göra det då.
Jag hoppas det går över, för jag är så less på att ha ont i ryggen jämt och ständigt.
Men det får nog räcka för den här gången.
Tack för att du läste <3 marre="" p="">
Jag tänker inte gå in på exakt vad det är som är problemet den här gången för jag orkar inte, ni är inte intresserade av det och det har inget med er att göra.. så..
Men, i alla fall, vad för problem det än är, vems problem det än är så hamnar de på mina axlar och tynger ner mig. Det handlar inte ens om mig egentligen utan det handlar om personer i min närhet, har de problem så har jag problem, jag funkar så.
Har en kompis kärleksproblem så bekymrar det mig och jag mår dåligt för att jag vet att hon mår dåligt, det är oundvikligt.
Men varför är det så? Varför tar jag på mig allt? Det är väl inte min uppgift att lösa deras problem egentligen? Nej, MEN jag ser hellre att JAG går och grubblar på problemen än att de gör det.
Så nu när det är höst blir alla deppiga, till och med jag, och jag fortsätter grubbla över andras problem och deppar ner mig själv ännu mera.. När ska jag sluta med att försöka lösa allas problem? NÄR?!
Har jag inte egna saker att oroa mig för? Har jag inte något bättre för mig än att försöka hitta lösningar på allt som egentligen inte har med mig att göra?
Det stör mig otroligt mycket, men jag verkar inte kunna sluta med det ändå...
Men jag tror ändå folk tycker om mig lite just därför, därför att jag bryr mig så mycket om hur de mår och märker de små tecken de ger som visar att något inte är riktigt rätt.
Det är en teori från min sida dock, inte något bevisat.
Men vi går vidare.
Idag for vi på en mjölkgård med skolan och fick se så sjukt söta kalvar (hade jag haft en bild så hade jag lagt upp den) och massa söta kor! De var verkligen hur söta som helst! Vissa kanske tycker att kor och får inte är lika söta som till exempel katter och hundar, men när man väl har börjat vara nära kor så ser man verkligen hur söta de är! Jag tyckte inte att kor var speciellt söta innan jag började på att naturbruksgymnasium, men nu tycker jag att de är hur söta som helst!
Haha, nu snöade jag in på kor vilket inte riktigt var min mening, menmen.
Imorron ska vi gå en stig uppför ett berg, jag kommer vara helt slut i slutet av dagen och jag kommer nog somna rätt gott efter det också, men det ska bli ganska kul antar jag. Bara vi får god lunch så är det lugnt :)
Nånting mer...
Just ja, jag ska eventuellt till en sjukgymnast på fredag för att försöka träna upp en muskel i min rygg som inte riktigt vill funka/görontsomfanhelatiden, så det blir nog bra.. Jag kanske ska förklara lite runt det förresten..
I juni det här året så började jag få ont i sidan på ländryggen på vänster sida, vissa nätter var det så illa så att jag skrek/grät, så vi for till den närmsta vårdcentralen för att kolla upp det.
Vi kom dit och sköterskan kände lite och sa att det var en muskel som nog var inflammerad och att jag skulle varva vila och motion och äta inflammationshämmande värktabletter regelbundet för att hålla en jämn nivå av smärtstillande i blodet hela tiden. Följde hennes råd.
Nu, i september, hade värken ännu inte gått över så jag gick till min skolsköterska som höll med om att det var en muskel som inte riktigt ville som jag men att det inte var något att vara jätteorolig över. Så hon rekommenderade att vi kontaktade en sjukgymnast för att få ett träningsschema för att kunna träna upp muskeln. Så nu ska vi göra det då.
Jag hoppas det går över, för jag är så less på att ha ont i ryggen jämt och ständigt.
Men det får nog räcka för den här gången.
Tack för att du läste <3 marre="" p="">
måndag 15 september 2014
Tillbaka med bättre humör!
Tjo!
Som rubriken säger så har saker och ting börjat vända och bli myyyycket bättre :)
Jag går kvar på samma gymnasium, nu andra året, och stortrivs!
En av de vänner jag tidigare berättat om har tyvärr slutat på detta gymnasium men hon hör fortfarande av sig och den andra delar jag rum med :)
Det har även tillkommit en till väldigt god vän som jag ser mig själv i.
Vidare så har jag dessutom skaffat världens bästa pojkvän som jag älskar så mycket, jag är dessutom förlovad med den här killen ^^
Jag har nog inte så mycket mer att skriva, men jag återkommer antagligen :)
Puss och kram
/Marielle
Som rubriken säger så har saker och ting börjat vända och bli myyyycket bättre :)
Jag går kvar på samma gymnasium, nu andra året, och stortrivs!
En av de vänner jag tidigare berättat om har tyvärr slutat på detta gymnasium men hon hör fortfarande av sig och den andra delar jag rum med :)
Det har även tillkommit en till väldigt god vän som jag ser mig själv i.
Vidare så har jag dessutom skaffat världens bästa pojkvän som jag älskar så mycket, jag är dessutom förlovad med den här killen ^^
Jag har nog inte så mycket mer att skriva, men jag återkommer antagligen :)
Puss och kram
/Marielle
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)