Idag har vi fått säga farväl till en av skolans hästar som kallas Diso.
Vi blev erbjudna att få vara med att titta när de skulle avliva henne och det trodde såklart jag att jag skulle kunna klara av..
Jag ska inte gå igenom hur avlivningen gick till, för jag tycker det är obehagligt att höra eller ens läsa själv, så den biten hoppar jag över.
Jag klarade inte av att se det så jag vände mig om och bara hörde allt, vilket var hemskt nog.
Men hon hade ont och jag tror att hon har det bättre där hon är nu.
Farväl Diso, ha det bra på de gröna ängarna där uppe.
//Marre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar